Debutanten: Victoria Larm

Grattis till din debutbok, Den nionde kretsen. Vad handlar den om?
Den nionde kretsen är en historisk berättelse i formen av en äventyrsroman. Miljöerna är Stockholm och Venedig under ett tidigt 1930-tal och min huvudkaraktär är den sjuttonåriga överklassflickan Livia Seigel. Hon är född in i en av Sveriges äldsta redarfamiljer som efter Kreugerkraschen står vid ruinens brant. Som akutåtgärd börjar hon leta efter sin förmögna och spårlöst försvunna farbror Henrik. Sökandet leder henne till ståtliga våningar och Klarakvarterens misär, till kvinnohusen uppe på Södermalm och barockpalats i Venedig. Snart står det klart att många inom familjen är beredda att ta till våld för att skydda sina hemligheter.

Hur kom du på att du ville skriva just en spänningsroman, eller äventyrsroman, och inte en ”vanlig” roman?
Jag älskar att blanda genrer. Den nionde kretsen är ett psykologiskt kostymdrama lika mycket som en filmiskt uppbyggd thriller. Jag älskar Henry James och Thomas Mann lika mycket som jag älskar Thomas Harris (När lammen tystnar) och Dennis Lehane.

Hur länge har du arbetat med boken?
Jag har skrivit dagligen i ca femton år. Men boken i sin nuvarande form skulle jag säga började svarvas fram för sju-åtta år sedan.

Har du någon ”master plan” bakom boken eller tankar om en serie böcker?
Så här mycket kan jag säga: de viktigaste karaktärerna måste transformeras. Antingen så måste mörkret ta dem, eller så måste de förändras av kampen mot det. När de har förändrats, åt ena eller andra hållet, så vill jag visa läsaren vad det gör med deras syn på livet och verkligheten.

(Den nionde kretsen är den första boken i serien som heter ”Pestmasken”. Jag tror att det kommer att bli fem böcker och vet hur den sista kommer att sluta.)

Förutom några spännande timmar, finns det något djupare budskap i boken som du hoppas läsarna tar till sig?
Att vi måste integrera vår skuggsida. Inte förskjuta, inte förtränga, inte trycka ned, utan integrera. Det är så vi vinner den största möjliga valfriheten över oss själva.

Vad var det svåraste med att skriva din debutroman?
Att bygga en tät och spännande och djärv dramaturgi mot en historisk kuliss.

Har du någon favoritscen eller favoritkaraktär i din bok?
Jag älskar när den ondaste i min bok blir nådd av kärleken. Han har gjort hemska saker men drabbas ändå i slutet av något som är så mycket större än han själv. Överlag älskar jag när de mörkaste karaktärerna levererar de djupaste insikterna om livet.

Hur kom du på att huvudpersonen Livia skulle bli en antihjälte; vad gillar du med dem?
Jag älskar att anti-hjältar ofta har en plan, och jag älskar att de är mer nyanserade än vanliga hjältar. Det skapar ett större potential för deras utvecklingsresa. De är själviska och karismatiska som bara antagonister brukar vara, och samtidigt har de en sårbarhet och ett ljus som växer sig starkare under handlingens gång.

Många författare ”gräver där de står” och ofta handlar det om en bransch eller yrke man själv jobbar i. Du har studerat historia, och det blev en historisk roman, så var har du grävt?
Jag har aldrig känt mig hemma i samtiden. Ända sedan jag var liten har jag ”längtat tillbaka” till tiden före andra världskriget.

Vilka litterära förebilder har du, favoritförfattare och genrer som du gärna läser?
Henry James, Hilary Mantel, Edward St. Aubyn, Colm Tóibín. Men jag anser också första säsongen i True Detective är bland det bästa som någonsin skrivits. Och jag älskar som sagt När lammen tystnar, men även von Trier och Ingmar Bergman.

Du har även inspirerats av Dante och kvantfysik såväl som kristen mysticism, hur använder du sånna saker i en ”deckare”?
Jag använder mina karaktärer för att visa upp olika förhållningssätt till världen, och vad som händer när dessa världar kolliderar med varandra. Jag vill att de ska prövas ned till minsta beståndsdel i sina övertygelser. Jag älskar när en spännande dramaturgi tvingar karaktärerna att släppa greppet om allt de höll för att vara sant. De blir berövade på sin trygghet, mot att bli friare. Eller så går de under. Det händer också.

Du har sagt att skrivtekniskt har du använt en teknik från filmmanus som andra romanförfattare ofta missar. Vad handlar det om?
Jag säger bara: Lessons from the screenplay. Gå in på Youtube och se föreläsningarna. Jag tror på riktigt att jag inte hade blivit utgiven om det inte hade varit för att jag hittade den sidan. Rekommenderar framförallt avsnittet där de pratar om hur karaktärsutveckling och tema hör ihop, med hjälp av Seven och True Detective.

Vad har du lärt dig under processen som du vill tipsa andra, framtida debutanter om?
Glöm inte bort mitten på handlingen. Där bör något hända som får berättelsen att dra iväg i en ny riktig. Skapa en känsla av ”jaha, är det detta som allt kommer att handla om!?” Om det inte finns en ny riktning i mitten är det lätt att berättelsen går på tomgång till slutet.

Hur ser ditt läsande ut, föredrar du ljudböcker, papper eller e-böcker?
Jag läser pappersböcker. Lyssnar på mycket fackböcker. Läser runt en spänningsbok i månaden.

Vilken är din senast lästa spänningsroman/deckare?
Läste precis om Män som hatar kvinnor.

Den svenska spänningsscenen är stor, det är mycket och hård konkurrens; vad hoppas du tillföra genren?
Jag vill skapa en svindlande, otäck, vacker och spännande resa för läsaren att ge sig ut på, som också är smyckad med filosofi, historia och psykologi. Jag hoppas kunna stå för underhållande bildning inom thriller-genren.

Om någon erbjuder dig att filmatisera boken, skulle du då föredra en långfilm på bio eller en tv-serie? Och vem skulle spela huvudrollen om du fick bestämma?
Nordisk film (Danmark) köpte rättigheterna två veckor efter att boken kom ut. De är i full färd med att bygga ihop ett team till filmatiseringen. Jag vill att någon okänd 17-åring ska spela Livia. Men om de väljer att göra filmen på danska får gärna Mads Mikkelsen spela Henrik Seigel.