Lilla Sherlockpriset är Svenska Deckarfestivalens novelltävling för elever i Medelpads högstadieskolor. Priset delades ut till fyra elever 12 november 2021 efter att juryn hade läst och bedömd en stor mängd inskickade noveller. Kärleksdrycken av Billie Boson på Internationella Engelska Skolan i Sundsvall kom på tredjeplats.
Kärleksdrycken av Billie Boson
Hon granskade den tomma jordvägen upp till slottets stora portar genom fönstret och konstaterade att hon inte hade någon brådska. Den rökiga luften från det puttrande fläsket på järnspisen fyllde rummet. Det var nog snart klart förmedlade hon med en ansträngd blick till köksbetjänten. Korsetten som hade snörts åt lite för hårt gav henne en trådsmal midja och med hjälp av de tjocka underkjolarna fick hon en timglasliknande figur. Klänningen var en födelsedagspresent och gjord i kastanjelövens gröna färg med stora puffärmar och flera lager av volanger längs klänningen som hon bar med största stolthet och som visade hennes höga status i samhället. Det mörkbruna håret var noggrant uppsatt med inte ett hårstrå på fel plats. Hon svävade fram längs den långa korridoren tills hon mötte honom. Hans vänliga blick mötte hennes pressade. Ett brett leende tog form på hans ansikte och en varm känsla fyllde hennes kropp från hjärtat ut till fingertopparna. Känsla går att jämföra som om hennes korsett lossat i snörningen. Han kysste hennes rödrosa kinder. Kläderna han bar var slitna, smutsiga och i neutrala färger. Sot och damm låg som ett lager på kläderna. Deras lukter skar sig, hans källarlukt med hennes söta parfymdoft. Däremot gjorde hans närvaro de ensliga korridorerna inte lika ensamma längre. Ytterst få gånger lämnade hon slottet, så hon upplevde alltså de trista väggarna vart hon än rörde sig. Trots de stora fönsterna, utegården och urskogen intill slottet, var känslan av instängdhet ständigt i hennes bakhuvud.
Ett rop avbröt dem. Hennes make hade kommit hem. Hon strosade fram till ett av fönsterna och där skådade hon en häst och vagn komma travandes uppför slänten. Henne händer vandrade runt på hennes klänning för att hitta något ställe att rätta till och släta ut. Det stora bordet var dukat för dem och deras enda kvarlevande dotter. Dotterns syskon hade avlidit i sommarsjukan några månader tidigare och bara tanken på dem fick hennes mage att vrida sig. Golvet klickade av hennes låga klackar när hon gick till vinkällaren. Hon tog fram det finaste franska vinet. Ljudet från flaskans kluckande hördes medan hon hällde upp. Kylan var ett faktum i det ogästvänliga rummet. Hon började söka bakom vinflaskorna och där var det, ståendes i en liten flaska. Hennes specialblandning. Vätskan var klar med en gul nyans. Hon lät vätskan från den lilla flaskan försiktigt droppa ner i ett av vinglasen. Hennes hjärtslag var hårda och hon såg till att ingen skulle se henne. I flaskans glas speglades en satans skapelse. Monstrets blick genomträngde henne med skam. Detta var vad hon var nu. En av de personer man läser om i tidningen. Dem som hade blod på sina händer.
Hon bet ihop sina käkar och svalde hårt. Skakande lyfte hon upp det sköra vinglaset. Det enda sättet att se skillnaden på vinet var en knappt märkbar olikhet i nyansen. Ena färgtonen var röd-orange som en solnedgång medan den andra vätskan mörkröd som ett körsbär. Vinerna skvalpade i glaset och lämnade ett litet spår efter sig. Hon fäste blicken framåt. Maken höjde rösten och kallade på henne. Stegens takt ökade. Hela familjen satt uppfostrade vi det avlånga bordet som trots sin enorma storlek endast var dukat för tre. Hon hälsade på maken och bad honom att ta av sig sin cylinderformade hatt. En suck smet ut från hans mun. Vinet skvätte på den blommiga duken där hon satte ner den med en duns framför sin make. Det var tur att de hade en matta, annars hade han hört hennes bestämda steg tillbaka till hennes stol.
Hennes blick fästes på tavlan till höger om henne. Tavlan var inramad i en mörk träram med fint utmejslad växtlighet längs kanterna. I tavlan fanns en bild placerad. Bilden visades ett ungt par med de finaste av bröllopskläder. De såg på varandra och försökte med sina sista krafter hålla tillbaka det bubblande skrattet. Hon mindes allt; musiken, vännerna och glädjen. Ofrivilligt började hon fingra på ringens stenar. Stenarna var himmelsblå som under en vårdag. Häftigt kom hon tillbaka till medvetandet när hon såg hur hans läppar nuddade glasets kant. Han slöt ögonen. Hans hand gjorde små cirklar med glaset innan han satte ner det. Hon började svettas och torkade raskt bort det med en servett. Ett påklistrat leende tog form på hennes läppar.
Hans syn blev suddig och hans huvud började snurra. Ögonlocken behövde tvingas att vara öppna. Blicken försökte han nåla fast på den präktiga tre-armade ljusstaken. Hennes kalla blick blängde på honom. Hon inspekterade tavlan samtidigt som oförståeliga ord sluddrade ur hans mun. Paret i tavlan bad om hennes nåd. En tår rann nerför hennes kind. Sedan fler. Till slut föll hans huvud med en smäll ner i matbordet. Dottern bad hennes pappa att vakna, att skämtet var över. Runt kvinnans ögon syntes endast det utsmetade sminket. En blanding av vitt, svart och rött. Dottern ryckte bedjande i sin mammas arm men hon rörde sig inte. Under allt smink och alla tårar kunde man urskilja ett belåtet flin. Äntligen.
Hedersomnämnanden till de elever som var närmast prispallen i tävlingen, orangerat:
Emma Wahlberg, klass 9C Engelska skolan, för novellen Glömskans ljuvliga tystnad
Nellie Persson, klass 9 Mimerskolan, för novellen Sanningen kommer alltid fram
Ida Hammarberg, klass 8B Hagaskolan, för novellen Svart sommar
Mira Berggren, klass 8A Hagaskolan, för novellen Månsken
Fanny Lundström, klass 8D Hagaskolan, för novellen Ett spel i kurragömma
Intresserad av att anmäla en högstadieelev eller klass till 2022 års tävling? Kontakta lillasherlockpriset AT svenskadeckarfestivalen.se för information.
