Recension: Gräset är alltid blodigare på andra sidan häcken

Choklad, detektivromaner och tråkiga siffror är Katarina Zapps vardag, men när hon bildar en svensk ”damernas detektivbyrå” blir det andra kanelbullar i Luleå! Vi recenserar den första boken i serien Katarinas eminenta detektivbyrå av nykomlingen Sofia Rutbäck Eriksson.

Varför den spänningsälskande Katarina Zapp arbetar med något så strukturerat som revision är egentligen en gåta. Hon får dagarna att gå med hjälp av stora mängder choklad och detektivromaner som får ryggraden att krulla sig. När mystiska saker sker både på arbetet och hemma i grannskapet slänger hon sig rakt in i det okända tillsammans med pensionärsgrannen Greta. Äntligen får hon användning för allt hon lärt sig i böckernas värld. För är det inte så att hon är menad att arbeta med något helt annat än siffror?

Gräset är alltid blodigare på andra sidan häcken är första delen i den humoristiska deckarserien Katarinas eminenta detektivbyrå. Mer mys än rys utlovas i böckerna om det annorlunda gänget på lilla Malmudden i Luleå.

Sofia Rutbäck Eriksson bor i Luleå och har älskat att skriva sedan barnsben. Hon har tidigare skrivit barnböcker och utkom även med sin första feelgoodroman under 2021.

Det här är ingen klassisk deckare och för mig är det inte heller någon mysdeckare, för dit räknar jag böcker som Homan-serien av Jan Mårtenson, Cilla Fallander-serien av Susanne Fellbrink och böckerna om Johan Axberg och Natalie Svensson av Jonas Moström. Med andra ord, böcker som jag mår väldigt bra av att läsa och som roar utan humor. Därför är det viktigt för mig att placera de här böckerna om Katarina Zapp och hennes granne Greta exakt i genren ’humoristisk mysdeckare’, precis som Sofia Rutbäck Eriksson själv säger i intervjun på Svenska Deckarfestivalens hemsida. En underkategori till deckare där mordet och våldet behandlas humoristiskt och där brottet och upptäckten sker i ett litet socialt samhälle, i det här fallet Malmudden i Luleå. För mig är det här lite av en blandning av barndomens Kittyböcker och Jonas Jonassons Hundra åringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Boken är lättläst och välskriven och som den första delen i en serie bygger den upp för en intressant fortsättning. Vänskapen över generationsgränserna mellan Katarina och Greta ser jag lite som grädde på moset och en spännande och lite udda kombination i en brottsutredning.

Det här är ändå inte riktigt min bokgengre, vissa delar och situationer i handlingen är lite för krystade och kryddade med komik för att jag skall lockas till skratt. Jag uppskattar en annan, lite underfundig och lågmäld humor som tex. i Håkans Nessers böcker. Jag är ändå helt säker på att det finns massor med läsare som kommer kasta sig över den här serien, och att den blir en läs- och lyssnarsuccé. Naturligtvis kommer jag också att fortsätta följa revisorn Katarina Zapp när hon startar upp sin eminenta detektivbyrå, för den här första boken var ju bara början på historien.

Författaren har valt att dedicera böckerna på ett speciellt sätt och i den här första boken läser jag: ”Till alla andra udda fåglar där ute”.

Vi är säkert alla lite udda fåglar i ett stort universum, åtminstone under vissa delar av vårt liv, men mest udda i den här boken är nog Katarinas bonuspappa Herkules Persson. Med eller utan en asbergerdiagnos har han ett problematiskt förhållande till många saker i livet, framför allt i sociala sammanhang. Hans karaktär är lite dunkel i berättelsen, vilket gör mig extra nyfiken på hans fortsatta roll i seriens andra böcker. Det är de små detaljerna som gör människor speciella och då blir det också personliga och intressanta för mig.

Maud Granholm

Bokfakta:

  • Titel: Gräset är alltid blodigare på andra sidan häcken
  • Författare: Sofia Rutbäck Eriksson
  • Utgivningsdag: 2021-07-22
  • Förlag: Lind & Co
  • Antal sidor: 244

Länkar: