Recension: Snödrev av Helene Tursten

Det är en sann njutning att ryckas med i det brusande källflöde som Helene Turstens språk erbjuder i böckerna om Embla Nyström. Det är sällan en text löper så otvunget och lätt över sidorna och samtidigt så elegant lyckas få med sig berättelsens kärna och mening som i författarens tredje roman Snödrev.

Det finns flera parallella spår och berättelser i den nya romanen. En del av berättelsen utgörs av en traumatisk händelse i Emblas eget tonårsliv där en av hennes bästa vänner försvinner spårlöst efter en gemensam festkväll på stan. En kväll som lämnar starka känslor av skuld hos Embla. Femton år senare ringer väninnan Lollo plötsligt upp på en raspig telefonlinje som bryts efter några trevande försök till kontakt. Samtalet får ingen förklaring utan blir stående som ett ensamt och skrämmande utropstecken.

Under de femton år som passerat har livet gått vidare och Embla är fast rotad kriminalpolis på avdelningen för grova brott i Göteborg.

När Embla och hennes son beger sig på sportlovsresa till hennes hemtrakter i Dalsland inträffar ett mord i en övernattningsstuga vid traktens gästgiveri och Embla blir uppmanad av hotellägarna på orten att som polis ta en titt på brottsplatsen i väntan på de poliser som ännu inte hunnit fram i det vinterväder som råder.

Då det visar sig att offret är en välkänd kriminell gängledare dras Embla in i en utredning som sväller på ett remarkabelt sätt. Gängledaren och hans tre bröder har i själva verket varit dominerande aktörer i Göteborgs undre värld och när det visar sig att ytterligare en av de tre bröderna mördats i Kroatien blir mönstret av en hotande maktkamp och krig i den undre världen en allvarlig realitet.

Utredningen av dessa mord flyttas därmed upp i den regionala polisens prioritet och handhas direkt av avdelningen grova brott.

Som en parallell till denna händelseutveckling sker ytterligare ett mord på en ungdomsfest för ett lokalt idrottslag. Embla dras in även i detta fall som leds av en manlig kollega från det lokala polisdistriktet.

De olika morden bär på var sin berättelse om brott och brottslighet. Å ena sidan svårigheterna att hitta fram och kunna kartlägga ett brott i en ungdomsmiljö som har sina alldeles speciella förtecken med oklara minnesbilder och behov av att lirka fram en sanning. Å den andra sidan får vi möta en fullskalig och professionell omgivning där mördandet har blivit mer av en industriell verksamhet som utförs av fullblodsproffs – både lokala och internationella.

När berättelsen om den kroatiska maffian ytterligare koncentreras sker en av de mest högintensiva urladdningarna, också den i Dalslands skogar, i ett ödetorp där stora mängder narkotika och insmugglade vapen hållits lagrade.

Embla Nyström visar sig då utan stora åthävor kunna frigöra en ansenlig kraft och explosiv action när hon och Trollhättepolisen och hundföraren Olle ställs mot ett antal ditkommenderade gangsters i en dödlig uppgörelse där både handgranater och automatvapen kommer till användning. Emblas bakgrund som både jägare och welterviktsboxare kommer väl till bruk och bildar tungan på vågen för att rädda livhanken på de båda poliserna.

Historien om Emblas bästa vän från gymnasiet som försvann visar sig också ”hitta hem” i Snödrev. Hur ska inte avslöjas här men det visar sig vara hur självklart som helst inom ramen för Helene Turstens i högsta grad levande berättande.

Romanen Snödrev visar både upp starkt drama och karaktärsutveckling som är spännande hela vägen och det är med stor förväntan jag ser fram emot att få följa Emblas vidare utveckling. Vad som kan utvecklas ur den spirande relationen mellan Embla, hundförarpolisen Olle och unghunden Tore återstår att se. På vilket sätt Embla kommer att utveckla arbetsrelationen med utredaren Irene Huss som också har sin arbetsplats på Grova Brott är likaså en fråga för en spännande framtid.

Tomas Melander / Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall