
En av Sveriges mest populära författare just nu, Pascal Engman, har blivit en duo när kompisen Johannes Selåker har blivit medförfattare till nya boken Till minne av en mördare, som vi recenserar inför författarnas medverkan på Svenska Deckarfestivalen 9-12 november 2022!
Efter debuten med fristående Patrioterna (2017) och de fyra böckerna med återkommande huvudpersonerna Vanessa Frank och Nicolas Paredes har Pascal Engman snabbt etablerat sig som spänningsstjärna både nationellt och internationellt. När jag skrev om hans förra bok Kokain (2021) funderade jag också på om det inte var dags att också pröva något nytt och Pascal svarade snabbt: ”Det kommer snart”. Nu finns Till minne av en mördare ute, en ny bok i en ny serie som han skriver tillsammans med tidigare journalistkollegan och gode vännen Johannes Selåker.
I ett kokhett Stockholm sommaren 1994 får vi möta ett udda par: polisen Tomas Wolf, söndertrasad efter ett FN-uppdrag i krigets Bosnien, och kvällstidningsreportern Vera Berg med en rymlig moral, på flykt från sin tidigare kille Jonny och hans MC-gäng. Från olika utgångspunkter förenas de i jakten på någon som angripit och i flera fall dödat unga kvinnor i anslutning till flyktingmottagningar i olika delar av landet. Det är en fantastiskt välskriven tegelsten på närmare sexhundra sidor som garanterat håller dig fängslad ett antal underhållande timmar.
I öppningsscenen, prologen, får vi möta Tomas Wolf i resterna av en liten by i Bosnien; allt är raserat, de finner döda kroppar, kvinnor och barn, och i en söndertrasad bil hittar han en ung kvinna som han först tror är död. Men hon lever. Hon heter Azra och kommer att återkomma i handlingen. Tillbaka i Stockholm försöker han få ordning på livet, jobbet som kriminalpolis på våldsroteln och familjen, hans fina fru Klara och deras två barn, Alexander och Ebba. Klara har hittat sitt drömradhus men när de ska ta ut den hopsparade kontantinsatsen är pengarna borta. Tomas vägrar att berätta vart pengarna tagit vägen och hon blir vansinnig. Tomas vill så gärna vara en god familjefar, han vill och vill, försöker och försöker, men det går bara inte. Det finns flera fantastiska gå-sönder-scener, bland annat en som påminner en del om Michael Douglas i filmen Falling Down.
I Malmö träffar vi Vera Berg i en trerummare på Ystadsgatan tillsammans med sexårige Sigge. Hans biologiska mamma är död och Vera har blivit hans bonusmamma. Hon jobbar på Kvällsposten och har nyligen fått drömjobbet: riksreporter på tidningens redaktion i Stockholm. Hon har packat, måste åka om ett par timmar, men vet inte vad hon ska göra med pojken. Hans pappa Jonny Möller, hennes pojkvän som hon gärna vill bli av med, är borta sedan sju dagar. Det är inte ovanligt, han är en kriminell medlem av ett MC-gäng och försvinner ibland för att supa eller genomföra misslyckade brott med sina kompisar. Hon själv är rätt framgångsrik som kvällstidningsjournalist och framgångarna bygger en hel del på omoraliska genvägar, bland annat via Jonnys kriminella kontakter. Kvällstidningsmiljöerna har bägge författarna mycket god kunskap om vilket framgår tydligt av texten.
Både Tomas och Vera har trassliga uppväxter av olika slag. I ungdomen var Tomas del av en våldsam högerextrem gruppering som han lyckades ta sig ur, men hans två bröder Kristian och Peter finns kvar i den miljön, allt mer utpräglade nazister.
Karaktärstyperna har vi mött inom genren många gånger förut, medvetet valda schabloner, men jag har sällan eller aldrig mött dem så väl och hållbart genomförda.
I Stockholm åker Vera ut på ett uppdrag för tidningen, det är Nadija Alihodzic som hittats mördad i närheten av en flyktingförläggning i Märsta. Hon och hennes man Elvedin hade klarat flykten från krigen på Balkan för ett år sedan, men nu drabbats av katastrofen.
Tomas är med familjen i stugan i Rättvik när Mattias Flink genomför masskjutningen i Falun. Han åker dit för att hjälpa till och beordras att åka till en adress och hittar en kvinna, tjugotvååriga Carmen Diaz, som är död men hon är inte skjuten, hon är inte ett av Flinks offer. Och hon har hittats intill en flyktingförläggning.
Miljön är välfunnen, den heta VM-sommaren 1994 har många minnen från och relationer till (kanske inte författarna själva som då bara var sju-åtta år); verkliga händelser under denna sommar används också flitigt i berättelsen. Tidsandan fångas väldigt väl och en del detaljer är medvetet överdrivna; fler rökte då än nu, fortfarande ibland även inomhus, men här röks det groteskt mycket.
Formen skiljer sig en del från Pascal Engmans tidigare böcker, vi bjuds in till en mer hisnande berg- och dalbana, men det finns också delar som vi känner igen; här finns aktuella samhällsproblem som en växande högerextremism, kvinnohat och en hel del annat. Det vi också känner igen är textens skyhöga kvalitetsnivå.
Så läs Till minne av en mördare, jag garanterar några timmars riktigt underhållande och givande läsglädje. Det ska bli spännande att följa nya serien Skymningsland.
Anders Kapp
Bokfakta:
- Titel: Till minne av en mördare
- Författare: Pascal Engman och Johannes Selåker
- Utgivningsdag: 2022-03-09
- Förlag: Forum
- Antal sidor: 584
Länkar:
- Svenska Deckarfestivalen presenterar Pascal Engman och Johannes Selåker