Debutanten: Ricky Strandberg

Alla deckarförfattare har varit debutanter, men alla läsare var inte där när de etablerade började sin bana. Nu har du möjlighet att följa nästa svenska deckardrottning eller kriminalkung från början. Ricky Strandbergs debutroman Bödlarnas profetia, en spökthriller för vuxna, gör honom till månadens debutant för januari på SvenskaDeckarfestivalen.se

Grattis till din debutbok, Bödlarnas profetia. Vad handlar den om?
Tack. I korthet är det trots det historiska materialet en påhittad, ryslig berättelse som utgår ifrån ett lönnmord under 1700-talet som får återverkningar i vår tid, där vi får följa några personer som samlas för att skifta ett arv och dödsstäda efter en bortgången äldre man. Då möter de historiska händelserna vår egen tid och lönnmordet hemsöker de som samlats i huset.

Hur kom du på att du ville skriva just en thriller? Eller, egentligen är det kanske en sorts skräckfantasy?
Det går bra att kalla det en thriller, men egentligen är berättelsen genreöverskridande. Den har drag av spökhistoria men också av thriller med inslag av skräck. Jag brukar tänka att det är upp till läsaren att bestämma sig för hur hen vill tolka mina kusliga påhitt, men det handlar i grunden om att bli lite skrämd, lite underhållen och att någonstans landa i en reflektion kring livsvillkor, på plats i en huvudstad med sin egen brokiga historia.

Bödlarnas profetia är din debutroman. Den utgavs 3 januari på Modernista, men egentligen kom den ut ett år innan på ditt eget förlag, Silverpilen. Vad hände?
Jag fick förfrågan om en nyutgåva och tackade ja.

Hur länge har du arbetat med boken?
Under några år; från att ha haft ett utkast som har vuxit till sig har jag låtit berättelsen bli mer av en spökhistoria.

Har du någon större plan bakom, en ”master plan” eller en idé till en bokserie?
Det är lite tidigt att säga, men fler väl utarbetade idéer till liknande berättelser finns.

Förutom några spännande timmar, finns det något djupare budskap i boken som du hoppas läsarna tar till sig?
I första hand är det min förhoppning att läsaren kan ta en kopp te och sjunka in i en annan värld en stund. Boken har varken något religiöst budskap eller något uttalat politiskt ställningstagande, men det finns en del att lära om Stockholm och dess historia. Läsaren är ju tänkt att vara delaktig i skaparprocessen, så jag vill inte skriva någon på näsan. Allt är på låtsas, men en bra spänningsroman för mig har även djupare skikt, där det finns utrymme till reflektion kring våra livsvillkor och vår förmåga till empati, självkännedom och förlåtelse, exempelvis. En bra bok blir bättre om den har lager man kan skala av, ett djupskikt att sjunka ner i. Lite så tänker jag. Mörker och ljus möts, det skrämmande blir belyst och någonstans handlar det mesta om hur vi bemöter varandra.

Vad var det svåraste med att skriva din debutroman, tycker du?
Svår fråga, men i den här typen av lite mer genreöverskridande berättelse har det nog mest varit en utmaning att hitta en balans, att bestämma hur mycket av varje ingrediens som ska blandas i. Elementen av kaos och det som kanske drar lite mer åt magisk realism (eller fantasy) har jag velat bibehålla, delvis för att texten ska kunna bli mer läsarens och mindre tillrättalagd. Är den bitvis överraskande för mig själv tänker jag mig att läsaren också kan bli överraskad.

Många författare ”gräver där de står”, men hur funkar det om man skriver om spöken?
I huvudsak handlar det nog om det här med att försöka vara lyhörd och inkännande, skapa personer som känns levande. Och att använda sin fantasi. Sedan har jag tagit avstamp i stadens historia, något som ger en mer solid grund att ställa spökena på, så att säga.

Niklas Natt och Dag skriver om 1790-talet, i din bok går det trådar tillbaka till 1740. Blev det mycket research för att få till den biten?
Jag skulle säga att eftersom den som skriver en sådan här typ av berättelse ofta använder bara en bråkdel av bakgrundsmaterialet i den faktiska texten så har det tagit en del tid. Det gäller att hitta och väva in de rätta detaljerna.

Har du någon favoritscen eller favoritkaraktär i din bok?
Jag är nog mest förtjust i de scener där det framgår hur djup relationen mellan huvudpersonerna, Mikael och Rebecka, börjat växa sig. Det är väl för att det är stommen i hur  berättelsen är tänkt att fortsättas, utanför bokens pärmar. Hoppet spirar, framtiden kommer med ljus.

Vad har du lärt dig under processen som du vill tipsa andra, framtida debutanter om?
Främst att det är en god idé att ta sig tid att bearbeta, så att boken blir det du vill att den ska bli, även om andra inte alltid håller med dig om slutresultatet; varje läsare gör sin  tolkning. Följ din vision och skapa den text du strävat efter, den berättelse du själv velat förmedla.

Vilka litterära förebilder har du, favoritförfattare och genrer som du gärna läser?
Viktigast för mig förutom de engelskspråkiga skräckförfattare jag vuxit upp med är nog författare som Selma Lagerlöf, Shirley Jackson, Susan Hill och Cormac McCarthy, för att nämna några. Donna Tartt är en spänningslitterär förebild, också. Och Neil Gaiman, Robert Holdstock och Tolkien, när det kommer till fantasy. Jag är svag för spänningslitteratur som även erbjuder det där djupet, nyanserna, utrymmet där reflektionen kan ske, men gillar att läsa brett.

Hur ser det ut för modern svensk skräck nu för tiden? Det pratas mycket om deckare, nordic noir, spänningsromaner och thrillers, men långt mindre om svensk skräck. Borde man läsa mer skräck?
Om du med skräck menar litteratur som i modern gotisk anda kommenterar och blottlägger samhälleliga problem och fördjupar sig i det mänskliga psyket så, ja, då tror jag att vi behöver den utmaning som skräck kan erbjuda när den är som bäst. Jag skulle vilja betona, också, att en bra skräckroman egentligen inte behöver så många skräckelement, utan bara en möjlighet till möten med det vi inte kan förklara, glimtar av något som kan men inte behöver vara övernaturligt. Då handlar diskussionen kanske mer om viktiga inslag i berättelsen än att en måste låsa fast sig vid genrebeteckningar. Gösta Berlings saga är en bra bok att läsa för att se den skillnaden.

Hur ser ditt läsande ut, föredrar du ljudböcker, papper eller e-böcker?
Pappersboken är favoriten, på grund av hantverket, följt av ljudboken. Jag försöker uppnå femtio lästa böcker per år, men jag är ingen snabbläsare så det tar lite tid.

Vilken är din senast lästa spänningsroman/deckare?
Det får bli Löpa varg av Kerstin Ekman.

Den svenska spänningsscenen är stor, det är mycket och hård konkurrens; vad hoppas du tillföra genren?
Jag lämnar gärna åt läsaren att fundera kring frågan vad jag tillför – det känns svårt att sätta fingret på själv. Med just den här boken hoppades jag kunna skapa den rätta stämningen i en spökhistoria, något jag tyckte var en lockande utmaning. Läsaren får bedöma huruvida jag lyckats.

Om någon erbjuder dig att filmatisera boken, skulle du då föredra en långfilm på bio eller en tv-serie? Och vem skulle spela huvudrollen om du fick bestämma?
Det vore roligt med en långfilm. Rolf Lassgård som Åke, tror jag, åtminstone, men som Mikael och Rebecka – inte den blekaste.

Bokfakta:

  • Titel: Bödlarnas profetia
  • Författare: Ricky Strandberg
  • Utgivningsdag: 2021-12-30
  • Antal sidor: 207
  • Förlag: Modernista
  • Hitta boken: AkademibokhandelnAdlibrisBokus

Förlagets presentation av boken

I det gamla men välbevarade 1600-talshuset vid Vita bergen på Södermalm i Stockholm råder stillhet och det har ännu inte blivit mörkt. Men när den ende kvarvarande bofaste tycker sig höra röster i natten, ord från en sedan länge bortglömd profetia, drar sig skuggorna hotfullt närmare.


Husägaren hittas död i ett rum i huset, av vad som uppfattas som naturliga orsaker. Men det tycks samtidigt finnas en koppling till ett snart trehundra år gammalt mord. En väl förborgad hemlighet, ett blodsdåd utfört under 1700-talet, uppdagas nämligen i efterlämnade dokument. Åren runt 1740 lönnmördades flera familjer i staden, och deras kroppar återfanns aldrig.


Arvtagaren, Mikael, samlas med sina närmaste för att ta hand om arvet. De måste nu städa det hus där den döde påträffades sittande på en pinnstol framför en antik spegel i guldram. Och medan de gör det börjar släktens mörka förflutna ta form.