Recension: Blodig januari av Alan Parks

Med Alan Parks hyllade debut Blodig januari har den skotska genren Tartan Noir blivit ännu mörkare, 70-talets Glasgow har aldrig varit svartare. Här finns ett intensivt filmiskt berättande, författarens mångåriga och framgångsrika karriär inom videoproduktion i musikindustrin märks i berättartekniken.

Gillar du andra skotska författare som till exempel Denise Mina (också Glasgow) och Ian Rankin (mest Edinburgh) så kommer du också att gilla Alan Parks. Du får mer av allt och ett riktigt skickligt hantverk av en ovanligt mogen debutant. Blodig januari har snabbt spritt sig till olika länder och nominerats till flera olika priser.

Alan Parks är starkt förankrad i den hårdkokta genren Tartan Noir; han tar ifrån tårna för att överträffa genrens alla typiska ingredienser:

  • Det usla skotska vädret har aldrig varit värre.
  • Blodet är blodigare.
  • De brutala brottssyndikaten är brutalast.
  • Trashankarna till hemlösa är ännu hemlösare i kolsvarta, livsfarliga miljöer.
  • Den omoraliska överklassen är vidrigare än någonsin.
  • De riktigt utsatta är definitivt de mest utsatta.
  • Korruptionen är korruptare.

Den trasiga hjälten har aldrig varit trasigare, har den hemskaste barndomen, de största såren, det värsta missbruket, sover aldrig, ständigt bakfull, sönderslagnast av alla.

Den fega polisledningens despoti är ännu despotare.

Alan Parks följer genrens välbeprövade recept och han gör det väldigt väl. För det här är riktigt välskrivet, starkt driv i texten med stora bladvändarkvalitéer, många oväntade vändningar och starka karaktärer, framför allt naturligtvis den extreme antihjälten själv, kommissarie Harry McCoy.

Vad handlar den då om? Tonårskille skjuter ihjäl en ung kvinna mitt i Glasgow och skjuter sedan bort halva huvudet på sig själv. Kommissarie Harry McCoy är på plats men kan inte förhindra det blodiga dådet trots att han fått tips om det av en grov brottsling bakom fängelseportarna dagen innan, en tipsare som nästan samtidigt mördas brutalt i duschen i fängelset. McCoy har fått en rookie på halsen och tillsammans drar de runt i sitt nätverk i Glasgows undre värld för att finna svar. Snart går spåren riktning mot överklassen och händelser i McCoys egna, mörka historia. Så småningom hittar de svar efter många turer och mycket, mycket elände.

Det usla skotska vädret har aldrig varit värre…

På många sätt är det själva staden, 1970-talets Glasgow, som står i centrum med fantastiska miljöer, med all sin svärta och alla sina dramatiska kontraster mellan övermakten och maktlösheten.

Uppföljaren, February’s Son, kom ut på engelska i början av året och möjligen dyker den upp på svenska i höst. Jag kommer absolut att läsa den också och det kommer att bli riktigt kul att träffa honom i november på Svenska Deckarfestivalen. Rekommenderas till alla som gillar genren, men om du ogillar böcker som innehåller en hel del våld ska du inte läsa Blodig januari.

Anders, Kapprakt

Bokfakta:
Författare: Alan Parks.
Titel: Blodig januari. (Bloody January. 2018. Översättning Gabriel Setterborg.)
Utgivningsdag: 2018-03-24.
Förlag: Modernista.
Antal sidor: 352.