
Sara Larssons debut med Den första lögnen 2015 var framgångsrik, boken är översatt till ett antal olika språk och filmrättigheterna är sålda. Även uppföljaren Aldrig mer kombinerar hennes intresse för spänningslitteratur och genusfrågor.
Från förlagets hemsida: 16-åriga Andreea från Bukarest hoppas att livet ska bli bättre i Spanien, men det visar sig vara en mardröm. Hon hålls fången i en liten lägenhet och säljs upprepade gånger av hallickar. När hon så småningom hamnar i Sverige bestämmer hon sig för att aldrig mer bli utnyttjad. Oavsett konsekvenserna.
Terapeuten Patrik finns på plats då en man grips för att ha plockat upp en minderårig flicka på Malmskillnadsgatan. Han nekar till brott. Patrik blir snart övertygad om att mannen talar sanning. Men varför plockade han då upp flickan?
Ted har i många år köpt sex under sina arbetsresor till Stockholm. En kväll räcker hans fru över ett lila kuvert som har kommit med posten. Innehållet i kuvertet visar att någon vet vad Ted håller på med, och vill tvinga honom att börja ta ansvar för sitt handlande.
Tre människor och tre öden vävs samman i denna högaktuella roman om kvinnor som utnyttjas i prostitution i Sverige och Europa.
Sara Larsson är en svensk författare som är utbildad civilingenjör men har även studerat bland annat radiojournalistik och juridik. Hon är konsult och driver förändringsprojekt inom skola, omsorg och socialtjänst. Hon debuterade 2015 med Den första lögnen, och Aldrig mer är hennes andra bok. Jag läste Den första lögnen när den kom ut och tyckte den var engagerande och välskriven. När jag såg att Sara Larsson skulle komma med en ny bok så visste jag att jag gärna ville läsa den.
Aldrig mer är en välskriven och lättläst spänningsroman, men också fruktansvärt obehaglig läsning. När jag började läsa boken var jag inne i lite av en lässvacka, så det var befriande att ha en bok som jag sträckläste på en ganska kort tid. Språket flyter, och kapitlen är lagom långa. Historien har ett bra driv. Jag gillar att vi får ta del av tre personers olika delar av berättelsen, och jag tycker Sara Larsson lyckas med att få ihop trådarna utan att det känns krystat. Även tidshoppen fungerar, trots att jag i början missar att saker utspelar sig vid olika tidpunkter. Slutet på boken berör mig mycket, och jag uppskattar att hon inte väjer för det svåra. Dock tycker jag ibland det är lite svårt att skilja på ”rösterna” i de olika berättelserna rent språkligt och känslomässigt, de är rätt lika skrivna.
Att skriva om sådana allvarliga ämnen som trafficking i spänningsromansformatet har sina nackdelar tycker jag. Det är lätt som läsare att man gömmer sig bakom tankarna att det ”är ju en fiktiv historia”, och glömmer/förtränger att det är verklighetsbaserat, att det här är vardagen för unga kvinnor/barn runt om i världen. Det är helt enkelt ofattbart. Men det är också därför jag tycker sådana här böcker är viktiga att skriva och läsa.
Jag läser gärna mer av Sara Larsson och hoppas det inte dröjer lika länge till nästa bok.
Omdöme: Välskrivet och tankeväckande om trafficking.
Betyg: 4
Lotten Glans, Lottens Bokblogg